Jumping Jack Sax

  

 Det är obegripligt länge sedan Jacks pappa gjorde sin första bekantskap med Agaton Sax. Då var böckerna nya, en del av dem var inte ens skrivna än.
 Jacks storasystrar, födda 1981, 85 och 91, fick aldrig möta Agaton Sax. Där var det 1. Tolkien och annan fantasy. 2. Hans Pettersson och Sven Wernström och annan svensk proggrealism och 3. Harry Potter som regerade.
 Vem behövde då en piprökande fetknopp med plommonstop och mustasch, hur suverän han än var på att buktala och diverse andra färdigheter.
 Men nu är tiden mogen. Jack njuter i fulla drag av Agaton Sax, som behärskar de flesta trångmål suveränt tack vare sitt lysande skarpsinne, och aldrig råkar riktigt illa ut.

 Skurkarna är hänsynslösa och sluga, poliserna hederliga och dumma, faster Tilda mycket lurigare än man tror,  och Agaton Sax ständigt kapabel att lösa alla trångmål, tack vare sitt mod och sin snabba hjärna, inte olik den lika kufiske men mycket snyggare Sherlock Holmes.
 Jack, som är lite försiktig och inte riktigt tror att han är redo för t ex Harry Potter, tycker dom är jätteroliga. Och det tycker faktiskt hans pappa också, till sin överraskning.
 Men nu är det bara en bok kvar. Vad ska vi läsa sedan? Det är frågan.