Fängslande helgaktivitet

 I Sverige är det inte lätt att komma i fängelse.
 Men det har nog aldrig varit så svårt som i Kristianstad nu i helgen och man har svårt att tro att köerna in nånsin var så långa.
 Som några av de allra sista tog sig Jack och Jonatan (med föräldrar) på lördagen strax efter 14 in på Kristianstads fängelse, som byggdes 1846 och forslade iväg sin sista fånge häromdan.
 Det var som sagt lång väntetid, men stämningen god och välkomnandet varmt.

 Jonatan provsitter sängen i cell 14. Komforten var måttlig och utrymmet begränsat, kunde han konstatera.
 Och de flesta fångar som vistats här är helt säkert något större till växten.
 (Utom Ville Vessla, kanske.)

 Som sagt var det många som var nyfikna på hur det såg ut inuti denna klassiska och mycket vackra kristianstadsbyggnad.
 De kunde konstatera att det var som att förflyttas till en annan tid.
 (Jacks och Jonatans pappa, som nyfiket i smyg studerade övriga besökare, var ganska säker på att somliga av dom vistats här tidigare. Och då inte som tillfälliga gäster.)

Äntligen kom Jonatan ut på fängelsets rastgård och kunde springa av sig i relativ (tja) frihet.
 I bakgrunden skymtar den fastighet där hans mamma bodde ett antal år under den olyckliga period i hennes liv när hon ännu inte stiftat bekantskap med varken Jack eller Jonatan.
 (Från sin balkong hade hon utmärkt utsikt över de intagna när de var ute och spelade fotboll.)