Tungviktare, vinner i längden

En gång i halvåret sådär återvänder Jonatan till den plats där han tillbringade sina första två månader, alltså Neonatal på Centralsjukhuset Kristianstad.
 Det är alltid med lätta steg han vandrar in på sjukhuset. I motsats till många andra verkar han bara få bra vibbar i sjukvården.
 Men så fick han också världen bästa vård där. (Läsa gärna mer på den speciella Ankan-bloggen om det.)

 Doktor Bosse, som var den som hälsade honom välkommen till världen en mörk och orolig natt i november 2010, och syster Erica, kollade tillsammans med dietisten Jonatans vikt, längd och allmänna välbefinnande. och jämförde det med sina kurvor.
 Längd: 90 centimeter.
 Vikt: se ovan (alltså 11,5 kilo).
 Andra kännetecken: verkar må utmärkt.
Och det betyder att han längdmässigt knappar in på medelvärdet för sin ålder och viktmässigt fortsätter på sin kurva.
 Båda sakerna var alla nöjda med, liksom att Jonatan numera "äter som en häst" (som dom säger på dagis).

Och som sagt: Jonatan trivs verkligen  på Neo-mottagningen. Han var på förträffligt humör under hela besöket, rena A-barnet, och visade på ett charmigt och smart sätt upp allt han kan.
 Tills vi skulle gå. Skrikande fick Jonatan bäras ut från Neo (det tyckte personalen där också var rätt charmigt).

Välbefinnande.
Det tyckte Bosse och Erica var det som främst verkar utmärka Jonatan så här i 3,5-årsåldern.
 Hans föräldrar - som tillbringat en hel del av sonens liv med att oroa sig, men numéra är rätt avslappnade* - håller gärna med.


*utom när personalen på dagis påpekar att det kanske ändå, för allas bästa, nu är dags att börja uppfostra den lille...