En familj, en lördag, en sol (som glimtade fram då och då), en himmel och ett hav.
Och, för all del, lite fika. Mer behövdes inte för att få både barn och vuxna ut i friska luften.
Havet gjorde roliga krumelurer vid Äspets strand. Vågorna lekte, skummet skapade hela tiden nya former och själva strandlinjen, skärningen mellan hav och land, var ständigt ny.
Det fick fart på alla. Och fascinerade liten som stor.
Men ibland kan det ändå vara skönt att komma upp ur från strand, sjö och sand.
Så här vackert var det
Havet så stort. Vi så små mot havet..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar