Ljusets son, mörkrets son

- Jag vill ha det ljust, säger Jonatan. Annars kan jag inte somna.
Annat ljud i skällan är det på morgonen, Då tål han inte minsta strimma ljus.

 Så vår lilla pojke är både mörkrets son och ljusets. Han älskar ljuset när andra vill ha det mörkt. Men mörkret när andra vill ha det (nåja, eller åtminstone känner sig tvungna att anpassa sig till att ha det) ljust.
 Och om det stämmer? Faktum är att han är förbluffande bra på att somna i ett alldeles för ljust rum. Även om det kanske gått fortare i mörker. I teorin, alltså. En kille som tjatar oavbrutet om att han inte tål mörker somnar inte i första taget.
 Att han med glädje sover vidare i den numera alltför mörka morgonen känns däremot väldigt normalt.

 Det är vid sådana tillfällen - när vi ligger i ljuset och väntar på sömnen (hans, men ibland kommer min först) - som sådant här inträffar:

I. 
 Jag och Jonatan ligger och pratar medan vi väntar på att han ska somna. Bland annat diskuterar vi varför han inte gillar att pussas, eller ens bli pussad, trots att han gillade det och var så bra på det när han var liten.
- Jag tycker det är töntigt att pussas.
II.
Men om någon flicka (jag är gammaldags) vill pussa dig, då?
- Då säger jag "nej tack".
III.
För att trösta mig säger han att han däremot tycker det är mysigt att gnuffas. (Gnugga kinderna mot varann.) Och sedan gör vi det en lång stund. Väldigt mysigt.
Han är bra på det också, Jonatan.

HöstLov (med TivoLivat)

Något äventyr ska väl barnen ändå få på höstlovet, tänkte mor och far.
 Så efter födelsedagsfirande på onsdagen och allmän ledighet på torsdagen, så satte sig hela gänget på Öresundståget fredag 12.24.
 Och for till Pumpornas Huvudstad, Köpenhamn.

 Och allra flest pumpor - av alla de slag, den största (riktiga) uppgavs väga 482 kilo - fanns förstås på Tivoli.
 Det är dock inte denna.

 På Tivoli fanns allt man kunde önska - färgglad sockervadd till exempel - och en del man inte önskade alls.

 Många av attraktioner var hemtrevligt gammaldags och fick pojkarnas pappa att minnas sin egen barndom på Liseberg.
 Den här till exempel, där man får sin häst att röra sig framåt genom att få ner bollar i rätt hål.
 Den tyckte både Jack och Jonatan om (trots att deras hästar visade sig vara halta).

Lördagen tillbringades på Ströget. Där fanns en gigantisk leksaksaffär med väldigt mycket Lego.

Här är bröderna inuti affären och bygger Lego-konst.








Innan det var dags att ta tåget hem igen fikade Jonatan, Baby Dragon och dom andra på ett mysigt fik vid Ströget.

 Sedan kom alla hem, och det blev söndag. Jack tillbringade dagen med att spela fotboll tillsammans med Gustav, både virtuellt och på gräsmattan.

 Jonatan blev tvungen att följa med föräldrarna till havet och Revhaken. Som tur var kunde man låna mammas telefon och jaga Pokemons.,

 Sedan for de till kyrkogården och tände ljus. Både för mormor (som finns där nånstans på något sätt) och farmor (som kanske inte gör det)(men vem vet?).

 Och så byggde och byggde och byggde Jonatan vidare på sitt gigantiska nya Lego, Ocean Monument. Han är jätteduktig, nästan i klass med Jack när han var som bäst.
 Snart är den klar. Vad händer då?
 När Jack byggt färdigt ställde han sina skapelser på en hylla och rörde dem aldrig mer. Medan Jonatan hittills ganska snart har börjat montera ner och bygga om sina till först oigenkänlighet, och sedan någon sorts entropi (=en enda röra).
 Man skulle önska Ocean Monument en lyckligare framtid, där inget av detta händer.

Kärlek vid första ögonkastet/FödelsedagsExtra

Många roliga presenter och mycket uppvaktning blev det på Jonatans sjuårsdag. Men när Jonatan mot slutet av själva födelsedagen öppnade sitt sista paket och mötte Baby Dragons blick, då har man sällan sett honom sä lycklig. Det var kärlek vid första ögonkastet!

Men vi börjar i början. Efter kalas både lördag och söndag kom födelsedagen på onsdag. Och hela familjen var ledig.
 Jonatan blev väckt vid 7-tiden med sång.

Och på förmiddagen hjälpte storebror gärna till med det jättelika Minecraft Lego-bygget (Ocean Monument). med över tusen bitar. (...och ett pris som matchar.)

Pappa hedrade födelsedagsbarnet med att skriva hans namn med höstlöv.
 Och sedan drogs två (till en början) motvilliga stugsittare ut på pokenad i Åhus.
 Här har bröderna konferens i den gamla borgruinen.

En stillsam dag på byn med regnet hängande i luften var det.

På kvällen - efter sjuåringens önskemat: tacos - med besök av alla goda gåvors givare. moster My.

Turligt nog fanns det paket både till stor och liten - My vet vad pojkar (och flickor) vill ha.

Och så det allra sista paketet - ett nytt mjukisdjur som kanske erövrade Jonatans hjärta från den som ägt det ända sedan i söndags, nämligen Joltion.    Eller så var det oavgjort.

Men klockan 22.56, när han egentligen äntligen blev sju år gammal, sov den nyblivna sjuåringen gott.
 Eller så är han inte sju år på riktigt förrän i mitten av december. Då han egentligen skulle ha fötts om allt varit enkelt och okomplicerat i hans liv.
 Men det får väl vara preskriberat efter sju år.