Det var en fantastisk kväll i Tivoliparken. Efter vecka på vecka med kyla, regn och blåst kom sommaren plötsligt smygande denna torsdagseftermiddag. Och kristianstadsborna kom till parken, i tusental efter tusental, i detta vimmel också Jack och Jonatan.
Ett kaos, massor av okända ansikten och picknickkorgar, en del gamla bekanta men också ett oväntat möte.
- Är det Jonatan?
Frågan kom från en mamma i vimlet. Men inte vilken mamma som helst.
Hon och hennes man fick nämligen för ett år sedan lille Isak, en pojke som föddes med samma syndrom som Jonatan, när han var en liten anka: Pierre Robin. (Den som glömt vad det innebär, kan kolla de 450 inläggen på bloggen Ankan, där den historien berättas.)
Hon hade aldrig träffat varken Jonatan eller hans föräldrar, men kände igen honom från denna blogg!
Ja, det var Jonatan. Liten och tossig, men ändå nästan ett barn som vilket helst numera. En kille som var helt ointresserad av den diskussion som hans pappa förde med Isaks mamma om svårigheten och glädjen med att ha ett barn som Jonatan.
Han hade fullt upp med annat. Som synes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar