På lördagen gjorde vi en del sightseeing i centrala Berlin, bland annat på Alexanderplatz.
Nästa bild är från hemresan, vi äter smörgåsbord på färjan Rostock-Gedser och ser samtidigt på Premier League: Chelsea-Arsenal 0-1 var både vi och grannarna på bordet bredvid mycket nöjda med.
Även maten fick godkänt. Och detsamma gäller absolut hela resan.
Huvudnumret på resan var fotboll: Jenny hade lyckats fixa två biljetter till stormatchen Hertha Berlin-Bayern München på Berlins olympiastadion.
Konstigt nog hade vi däremot misslyckats med att få två biljetter bredvid varann på Rostock-Sandhausen (0-1) i Bundesliga 2.
På många sätt var den här matchen att föredra. Och så kom vi ju till Berlin på köpet!
Herthas säsong hade börjat rätt dåligt medan Bayern låg tvåa i serien och gästerna började också bäst, ledde med 3-0 i första halvlek, men i paus stod det 2-3 och hemmalaget hade vittring.
Resultatet stod sig dock matchen ut trots en tapper hemmaforcering på slutet, som mycket väl kunde gett en poäng.
Fast det var storpublik (74.677) var det en lugn tillställning och ganska lätt att ta sig både dit och hem med tunnelbana.
Sedan gick vi på tysk restaurang och åt schnitzel och drack öl (dvs jag och Jenny, Jack och Jonatan drack vatten). Som sig bör.
Det finns ju mycket att beskåda i Berlin och världshistorien ligger tung över staden. Vi hann inte med så mycket av det, men kunde i alla fall beskåda en bit äkta berlinmur, som var uppställd vid Potzdamer Platz (som under kalla kriget låg mitt i ett ingenmansland).
Pandemin märktes inte så mycket längre, utom på kollektivtrafiken där munskydd var obligatoriskt för vuxna. Något som ganska många (men en minoritet) struntade i.
Förtänksamt nog hade Jenny tagit med sig en del munskydd så att hon och jag kunde följa restriktionerna.
På restaurang i Rostock (kväll 1): då gick vi på pizzeria, en av många restauranger som låg vid Rostocks hamn, där väldigt mycket konstruktionsarbete pågick.
Kväll 2 gick vi på indisk restaurang i Berlin, den hette konstigt nog Vipan, mycket gott, tyckte de flesta av oss. (Bilden).
Och kväll 3 alltså schnitzel, den tyckte jag var överraskande dyr (fast jag jämförde kanske med erfarenheter från Tyskland på 1980- och 90-talet...)
Fredagens äventyr var ett besök på Rostock Zoo, som inte gick av för hackor, den grundades 1899 och hade alltså genomlevt både det ena och andra, två världskrig, nazism och kommunism.
Här fanns väldigt många djur, till exempel tiger och (en ganska trött och smutsig) isbjörn. Och mycket, mycket annat. De här konstiga fåglarna, till exempel.
En besvikelse var dock att korvkiosken i parken inte tog emot betalning med kort.
Och att vi aldrig hann se Darwinium. Vid det laget var dagens huvudperson ganska trött i benen. Det är en stor djurpark.
Frukost 1 i Rostock, där vi bodde på ett aningen udda litet hotell som låg fint beläget intill vattnet, inte så långt från centrum. (Gångavstånd, tyckte de flesta av oss.)
Middagen i Rostock, vår första i Tyskland, åt vi alltså kvällen innan på en pizzeria i hamnen. Två av oss åt pizza och två åt pasta.
Vi valde mellan olika resealternativ, Trelleborg-Rostock, som tog för lång tid, tyckte vi (sex timmar), Rödby-Puttgarden (en timme, men längre bilfärd), landvägen över Fyn och Jylland (mycket längre, fast intressant med alla broar) men till sist valde vi alltså Gedser-Rostock, två timmar verkade lagom och bilresan var uthärdlig.
Middagen i Rostock, vår första i Tyskland, åt vi alltså kvällen innan på en pizzeria i hamnen. Två av oss åt pizza och två åt pasta.
Här är vi ombord på färjan på väg till Tyskland.
