Spelgalningar på analogt vis

 Jack och Jonatan är förvisso barn av sin tid och slösar bort många timmar med att spela Fifa, Fortnite och Clash Royal.
 Men ibland får de analoga utbrott.
Jonatan är nog värst, han älskar att spela kort men utmanar väldigt gärna också på mera tidskrävande aktiviteter.
 Just nu är det monopol som är favoriten. Jonatan älskar Norrmalmstorg, som ingen annan får köpa, och trivs bäst när en jämn pengaström göder hans kassakista och spelet fortsätter för evigt.
 Jack är lika aktiv vid det pingisbord som han och brorsan fick i julklapp av sin morbrors familj. Spelet är inte fullformat utan är inte större än att man kan vika ihop det och förvandla det till sin egen väska.
 Men det är stort nog för att det ska kännas som riktig pingis (utom när man försöker slå en smash med överskruv, den hamnar ofelbart bortom bordskanten), och Jack är riktigt duktig.
 Snart besegrar han både mamma och pappa. Men inte riktigt än...

Färdigbehandlad

 Plötsligt händer det!
 På grund av en del olyckliga omständigheter som man kan läsa alldeles för mycket om på http://jonatananka.blogspot.com/, så har Jonatan hela sitt liv varit en storkonsument av sjukvård.
 Men idag var han på sitt sista besök hos öronläkaren på Centralsjukhuset Kristianstad.

Nej, det var inget fel på hörseln.
Nej, han har inte haft ont i öronen på länge.
Nej, örongångarna var hur fina som helst, liksom trumhinnorna.
Nej, han tycks inte behöva några rör genom trumhinnan fler gånger.

 Färdigbehandlad!
(Lite synd eftersom det är en så fantastiskt bra och trevlig öronläkare.)

 Som för att fira det var vi färdiga med besöket en halvtimme innan vi skulle ha påbörjat det.
- Det har inte hänt tidigare, va? sa den trevliga öronläkaren och log.