söndag 25 december 2016

en riktigt gOd JJJul


Till och med katten Siena deltog i julfirandet hemma hos Jack och Jonatan, som framgår av denna bild.

Julgranen kläddes bit för bit några dagar före jul, ganska minimalistiskt bortsett från ett hundratal kulor, de flesta röda.
Så här fin blev den. (Den är för övrigt inte riktigt färdig än. Glittret har inte kommit upp.)


I ett av paketen på nummer 24 i paketkalendern fanns denna fantastiska affisch. Innehåller 151 olika pokemons.
 Jonatan kan ju visserligen läsa (lysande), men han tycker ändå att det är föräldrarnas uppgift att läsa upp de 151 namnen.
 Och den som försökt förstår honom.

Paketen under granen, men ännu inte öppnade. En liten sexåring kan bli otålig. (Men han sov i alla fall på natten innan, i motsats till året före.)
Denna varelse är ganska kluven till paketöppning, liksom allt som de små ägnar sig åt.
MY GOD! skrek Jonatan när han öppnade detta paket (färdigbyggt 24 timmar senare)(kanske inte av enbart J själv, men han har arbetslett det hela).
Paketen öppnas hemma hos JJ redan mellan 14 och 15, det vill säga före Kalle Anka. Ja, varför inte!
Julafton börjar alltid med att pappa stiger upp halv fem nångång och far iväg till Malmö och gör radioprogram.
 (Nej, han sover faktiskt inte här, utan njuter av musiken son Nadin och Tobias spelar i programmet Julafton i Ett Nytt Sverige.)
Men han var hemma långt innan solen gick ned bakom en vacker julaftonshimmel.
Och kvällen slutade, som vanligt, med trevligt julfirande ihop med en massa släktingar i Öllsjö.
 Där fick Jonatan ännu några klappar, bland annat några Minecraft-mjukisfigurer. Den gula ozeloten blev han direkt förälskad i, och när han gnällande vaknade mitt i natten var det för att förmå någon att gå och hämta djuret. (Vilket någon gjorde.)
 Sedan sov han nöjt vidare. God natt!

Mer födelsedag med Jack, 9


Jack firar inte födelsedag bara en gång. Han gör det (minst) tre gånger.
 Till exempel med kompisarna (som befrättasas på annat ställe). Men också förstås med familjen, och då redan på själva födelsedagen 7 december.
 Första paketen öppnades redan i sängen klockan 6.25.

T h är det dags för nästa ceremoni, denna gång med släkten.
Till exempel Inga-Maj och Göran, trogna gäster varje gång JJJ fyller år!
Här är två av presenterna. Jack är en riktig samlare. Och när firandet avrundats med festen fört kompisarna, var fotbollarna ännu fler.

söndag 18 december 2016

Kalas med 9-åringar: Filmkväll med fotboll


Så var det dags att fira Jack för tredje gången. På fredag kväll kom sex nioåringar hem till familjen för en kväll med pizza, film och fotbollsspel.
Gick det åt åtta pizzor till sju nioåringar (som en av föräldrarna tyckte var bäst)?
 Nej, inte riktigt. Men överflödet var mysigt.

Sedan fotbollsspel. De här pojkarna, som är mera vana att spela digitala fotbollsspel, tyckte det var omodernt men kul.
Som sig bör gick dagens huvudperson till final, men där blev det förlust.
I stället var det Vincent och Gustav R som blev finalsegrare.
Kvällen avslutades med den tecknade filmen Zootropolis. Somliga av gästerna hade redan sett den på bio, men tittade gärna igen.
 Popcornkriget som utbröt halvvägs genom filmen var däremot inte planerat.

torsdag 1 december 2016

Stor pojke

 Ett otal gånger har hans föräldrar tittat ner på Jonatan och sagt "Vad lång han har blivit!". Och sedan skrattat, när dom insett att bland alla saker som Jonatan faktiskt är... Lång är inte en av dem.
 Men han växer.
 När han var på sitt sista besök på Neo, typ 9 april, då var han 102 centimeter lång och 15,4 kilo tung. (Hans äldsta syster vägde 12 kilo när hon fyllde ett. Som en jämförelse. Och hon är ändå ingen tjockis.)
 Det var första gängen har hade en tresiffrig längd.
 Fast: things change. Föräldrarna förvånas ibland över vilka mängder deras f d anka - när andan faller på -. kan sätta i sig. Och uppenbarligen är denna näringstillförsel inte helt bortkastad.
 Så idag - när han var på öronmottagningen med mor och bror - och ja, han behöver rör i sina öron igen - då vägde och mätte vårdapparaten Jonatan igen.

 16,8 kilo. 107,4 centimeter. Det är kanske inte LÅNGT. Eller TUNGT. Men det är ändå en ganska snabb rörelse i rätt riktning.

 (Och ja, han kan jobba med sin IPad i väldigt många olika ställningar. Det kliar nog i den där lilla snabbväxande kroppen då och då.)