Bandiera Rossa

 Jonatan verkar ha tjuvstartat demonstrationssäsongen, redan i april.
 Men sin röda fana knyckte han på Furehov, för egentligen handlade den här helgen rätt mycket om sport... som handboll.

 Det var festlig handbollsavslutning i Sånnahallen, där Åhus Handboll lät lag med alla möjliga åldrar möta varandra.

Småbröderna Sixten och Jonatan satt förstås som förtrollade och hejade på Vincent och Jack?
 Nej, de slet aldrig blicken från ipaden.

  Och sedan fotbollspremiär. Jacks första riktiga match med sjumannalag.
 Det blev en tuff och tung premiär. Stor plan, lång match, flera skador på nyckelspelare och bra motståndare.
 Åhus gjorde första målet, men Åsum resten. Och dom var så många att vi slutade räkna.
 Men Jack kom ifrån sin premiär med klart godkänt.

 Småbröderna roade sig som vanligt på sitt sätt. I paus såg det ut så här.
 Turligt nog var hörnflaggan tillbaka till andra halvlek.

 Söndagsmiddagen serverades på Brösarps Gästis. Pappa hade fått ett presentkort av JJs storasystrar. Det räckte till en fest med väldigt god söndagsstek.
 Som synes åt Jack med god aptit, det gjorde även Jonatan, fast med ryggen vände mot bordet, han hade nämligen fått en spännande ny Minecraft-tidning strax innan, som bara måste läsas. Genast.

Det tyckte även Jack, så när maten var slut såg det ut så här vid middagsbordet i Brösarp.


 Och har dom inte slutat läsa, så läser dom säkert än.

The sky is the limit

 Idag är en bra dag att segla drake, sa mamman.

 Och så rätt hon hade.

 Sommarens första drake medan vinterkläderna fortfarande var på.
 Ett vackert märke i skyn där havet. himlen och jorden möts.

En dag som kan få vem (eller vad) som helst att lyfta.

BokUngen och Andra Bilder

Plötsligt händer det!
Någon säger "Vill ni ha några kassar böcker som jag och Philippa inte behöver längre?", och så står dom i nästa ögonblick där på verandagolvet, en skatt att ösa ur.
Tack moster My!

Fast för det mesta är det förstås digitalt som gäller. Eller den oslagbara kombinationen digitalt-analogt.
 Här är det Jonatan som är analog (Minecraftbok) och Jack digital (Minecraft i datorn).

Och här granskar de båda herrarna gemensamt resultatet.

Att räkna med datorn har Jonatan inte gett sig i kast med än. Där är han osvikligt digital.
 Boken om siffrorna är fortfarande en favorit.

Jack i konstnärstagen. Här har han målat sitt ägg inför årets drabbning i äggpickning hemma hos morbror Peter med familj.
 Jacks ägg var dock, liksom övriga familjemedlemmars, chanslöst mot moster Carinas (som förmodligen var av betong).

JJ på besök hemma hos systersonen Wolfie för sista gången, innan han flyttade till Finland.

Här har bröderna gosat ner sig i gästsängen inne i Jonatans rum en helgmorgon, det som upptar deras intresse är mammas mobiltelefon. (Ett lån.)

En annan helgmorgon (t h): Vad Jack ägnade sig åt, sömn nämligen, medan...

...medan Jonatan redan var i full fart, djupt försjunken i sin privata Lego&Minecraft-värld.

Ibland äter Jonatan sin smörgås, det är väl ingen konst...
Men ibland är det just vad det är. Konst alltså.

Eller bara konstigt. Välj själv.

Och som sagt; Jonatan är liten men böckernas värld så stor, så stor.

Helgens nöjen

 En söndagsförmiddag ,med fotboll - vad skulle kunna passa Jack bättre! Här ihop med kompisen Vincent, båda belåtna över framgångsrikt träningsspelande mot lagkamraterna i ÅHBK.

 Visst verkar Jack sväva! Förmodligen av glädje över att han och dom andra nu äntligen får spela sjumannafotboll. De riktiga matcherna börjar nästa helg!

 Kommer Jonatan också att börja spela fotboll? Kanske det.
 Men på lördagsförmiddagen - då Jack tränade handboll och hade säsongsavslutning - följde han i stället med mor och far ner till den vackra stranden i Äspet, denna dag ganska tom på folk.
 Det var inte särskilt varmt precis. Men oändligt vackert.

Och här har Jonatan hittat en håla i strandvallen, där han kan huka, som det lilla troll han är.

My Darling

Moster My är kanske inte riktigt mammas syster, men på alla andra sätt är hon precis den moster Jack och Jonatan behöver.
 Hon är dessutom otvivelaktigt Jonatans fadder, och en sådans plikt är förstås att hålla den lilla gudsonen med alla ostbågar han önskar.
 Och när moster My nu firade STORT FÖDELSEDAGSKALAS, var det självklart att gossarna mer än gärna deltog, prydligt klädda och entusiastiska.

Denna paroll måste man förstås leva upp till. Speciellt Jonatan gjorde sitt bästa.

Exakt vilken kraft har var uppfylld med är svårt att säga, men den fick honom i alla fall att fara runt på kalaset som en elektrisk kanin.
 Här i famnen på Philippa (Mys dotter och fadder till pojken, även hon).
 Och som snigel, på jakt efter nya famnar att äntra.

Jonatan träffade också en gammal bekant, f d dagiskompisen Stella (t h).

Efter en stunds ömsesidig blyghet fann dom båda varandra. Så att säga. Speciellt fann Jonatan Stella.








Som vanligt märktes och hördes storebror Jack betydligt mindre. Men efter att ha observerat det hela ganska diskret i någon timme, släppte även han loss lite i denna ballong-volleyboll.

Och så här prydliga var bröderna alltså, dagen till ära. Här under uppvärmning hemma i trappan.