Att skåda tranor kan tyckas som ett vårnöje, men Jonatann krävde ändå att få ha mössa och vantar. Familjen for till Pulken, Skånes egen hornborgasjö, där tusentals tranor just nu håller till och smörjer kråset och vilar vingarna i väntan på nästa sträcka norrut.
Ståtliga fåglar är det, om man ska tro modellen ovan betydligt större än vissa somliga.
I och intill fågeltornet häckade skådare i massor, försedda med imponerande kamerastativ och kikare.
De kom från norr och syd, både Danmark och Tyskland var representerade. Lika många som tranorna var dom dock inte.
Ingen upptäckte dock en prärietrana. (Lokalt skämt.)
Jonatan var dock inte så intresserad av fåglarna som bara skymtade som vita och svarta prickar i fjärran. Han roade sig i stället med att springa upp och ner i det handikappanpassade tornets härliga trappor/ramp.
Och så lutade han sig ut över kanten, så här dödsföraktande, till många förbipasserandes förskräckelse.
Sedan for familjen till Åhus torg, där kön till glasskiosken för tredje dagen i följd var jättelång i solgasset.
Men en stunds väntan ökade bara aptiten, det var som vilken fin restaurang som helst.
Alla fyra lät sig dock väl smaka, Jack fick en strut med jordgubb och choklad (samt strössel), medan mamma, pappa och Jonatan delade på en gemensam strut med choklad och mjölkchoklad päron (utan strössel).
En konstig selfie på tre av fyra i glassällskapet.
