En kort man med en lång skugga

 Fler bilder på temat "A small man can cast a long shadow".

Kort man, långt kexpaket.

Kort man, lång dammsugare.

Långt in under frysen - svårt att nå för kort man. Men försöka duger.

Citatet är hämtat ur "Game of thrones" och handlar egentligen om Tyrion, den inte så storvuxne sonen  av den onda ätten Lannister. Han är, visar det sig dock medan böckerna väller fram, en bättre man än man skulle tro. Vilket f ö också, överraskande nog, gäller hans betydligt mer välväxta storebror Jaime.
  Fast man tänker förstås också på hober som Frodo och just nu bioaktuella Bilbo. Små män, men - sannerligen - sega. Precis som Jonatan.

Räkna med Jonatan

När hans pappa lägger Jonatan på kvällen brukar han ibland erbjuda sonen sin hand. Jonatan tar ett hårt tag om den medan han somnar, ibland så hårt att det nästan är omöjligt att komma loss utan att han vaknar igen.
 Ikväll utspelade sig dock en annan scen; Helt plötsligt hörde och kände pappa hur Jonatan började räkna fingrar: 1, 2, 3, 4, 5.
 Jo, då. För allt kan räknas. Allt s k a räknas. I Jonatans värld snurrar det runt en kakafoni av siffror, i en häxcirkel som räcker ungefär till arton. Hemma eller på dagis, Jonatan kan inte låta bli att räkna. Han känner igen siffrorna upp till tio och kan uttala dem begripligt, men har kanske ännu inte riktigt lärt sig att relatera dem till just en, två, tre eller arton (exempelvis) bilar.
 Så därför kan det låta så här när han räknar fingrarna på pappas hand:
 En, tå, te, fyra, (f)em, se, su, åtta!

Professor Clausen (eller Clark Kent?)

 Jack har svårt att håla händerna borta från pappas läsglasögon. Då och då spatserar (eller rusar) han genom bostaden, med brillorna placerade i den ena eller andra utstuderade och osannolika vinkeln. Han gillar uppenbarligen sin åsyn.
 Men vem är det han liknar?
 Elvis Costello?
 Professor Clausen (om det nu finns någon sådan - fast det gör det väl? Tyskland är ju stort.)
 Eller är han bara helt enkelt vår egen Clark Kent?

 Han kan också vara familjens egen RadioApan. Eftersom han så uppenbart gillar att apa sig.

PS, professorns lilla godnattstund med mamman (rapporteras det):
- Vad heter Vietnams huvudstad, mamma?
- Hanoi, Jack.
(Överraskat:) - Det är rätt! Och Tjeckiens huvudstad?
- Prag, Jack.
(Mindre överraskat:) - Det är också rätt.
- Godnatt Jack!
(Besviket:) - Ska du gå nu när vi har så trevligt?

Äntligen

 Helt plötsligt kom han promenerande genom rummet, ganska slarvigt viftande med mammas och storebrors senaste och käraste leksak, ipaden.
 Jonatan - med husets nyaste, dyraste och känsligaste pryl. Emergency!
 Som belöning fick han testa själv. Ganska kul, verikade Jonatan tycka. Även om han inte blev lika euforisk som sin tre år äldre bror. I alla fall inte genast.
 Men det kommer väl.Typ i morgon.

Sportlovsinaktivitet

 Jacks och Jonatans hem är en sjukstuga. Mest är det lillebror som drabbas av nya sjukdomar en efter en. Fortfarande jhar han bara varit en enda hel vecka på dagis sedan årsskiftet.
 Den här veckan är det någon ny sorts förkylning som har slagit till. Turligt nog är han inte så sjuk att det gör ont, men tråkigt nog sover han oroligt på nätterna.

 Jack är inte helt befriad från baciller han heller. Men äldre och större som han är verkar Jack ha bättre motståndskraft. Så han har varit på dagis hela veckan, och njutit av stillheten där när hälften av dagisbarnen är sportlovslediga.

Bröderna trivs bra med att vara hemma samtidigt. De kanske inte gör så mycket saker tillsammans, men de håller hela tiden koll på vad den andra har för sig.
 Framför allt förstås Jonatan - allt som Jack gör tycker han är väldigt intressant.

Hårfager

- Pappa, hur ser mitt hår ut?
- Det ser fint ut.
- Jag tycker det ser ut som en tjejs hår.
Reflekterade Jack, han som fötts med sin mammas mjuka och spikraka hår.
 Medan lillebror har familjens strävaste kalufs, när han blir större kommer det troligen inte att vara svårt att få det att stå rakt upp. (Precis som pappas fortfarande kan göra. Speciellt när man inte har en aning om det.)

Ett annat aktuellt Jack-citat:
- Nästan alla mina dagiskompisar gillar Spiderman. Jag gillar geografi.

Körsång

...ser det ut som, kanske. Men i själva verket ägnar sig bröderna JJ åt att försöka överträffa varandra i gutturala och högljudda utrop.
Fast dom gör det rytmiskt, i takt.
- AAAA, skriker lillebror.
- AAAAAAAAAA, hörs storebror.
- AAA! stöter lillebror fram.
- AAAAAA, svarar storebror.
 Det är kanske inte så vackert, och det är väldigt högljutt. Men det är också roligt, för alla inblandade.
 Även för föräldrarna. Att se två bröder göra saker tillsammans är lika roligt varje gång.

(Än har dom inte förstått styrkan i att rikta sina samlade krafter mot föräldrarna, för att uppnå vissa mål. Men det kommer nog. Eller hur?)

Party on my own

Söndag förmiddag. Hemmet är stilla. Lillebror busar med lådor/klossar numrerade 1 till 10 hos mamma, pappa läser tidningen och eldar i kakelugnen, och Jack...
 Jack sitter blickstilla vid datorn, hörlurarna på, och avnjuter en första (av säkert många) repris av gårdagens Melodifestival*, alldeles tyst. Bara då och då hörs små utbrott av "copacopabanana" eller dylikt.
 Hans favoritprylar, jordgloben och kartboken, för tillfället oanvända..
 Pyjamasbyxorna har han hängt på stolen bredvid. Melodifestivalmys avnjutes bäst med rumpan bar.

* Jo då, han såg den i direktsändning också. Men det var ju i går.

PS: Jacks favorit var Sean Banan. Men plötsligt kommer ett oväntat erkännande:
- Mamma och pappa, er favcorit (Louise Hoffsten) var ju faktiskt riktigt bra!

Räkna till 9,5

Ett. Fyra. Sju. Åtta.
- Ett barn på två år ska inte kunna siffrorna, sa doktorn upprört (men nöjt) när Jonatan körde sitt trick.
 Jonatan har inte lika många trick som storebror. Han har egentligen bara detta: Att han gillar siffrorna 1-10, och kan uttala en del av dem helt begripligt.
 Det räckte för att förtjusa doktorn, sköterskan och dietisten vid hans återbesök (mycket sällsynta nu) vid gamla kära Neonatal.
 Han fick VG. Till och med Jonatans vikt verkade vara helt okay.
 - Han följer sin egen kurva*, sa dom.
 Jo, det kan man ju säga. Det är oklart om Jonatan kan räkna till 9,5, men det är vad han väger.
 Alltid. (Kanske inte för all framtid, om han får vara frisk några veckor i sträck någon gång., men här och nu.)
 En mycket nätt anka är han i alla fall, lätt att bära på.

*det är Jonatans kurvor man kan skymta på datorn.

Skolpojke (nästan)

Fem år och två (inget annat) månader den 7 februari. Men nu börjar allvaret snart för Jack .

Kristianstads skolmyndigheter har fått korn på honom. Från och med i höst är det Rönnowskolan i Åhus som gäller.
 Och sedan är det skolår på skolår. Vem vet hur mycket politikerna har hunnit förlänga skolplikten innan Jack kommer ut på andra sidan.
 Jack lär inte sörja. Visserligen brukar hans föräldrar ibland skämta om att han nog tar studenten vid 12 års ålder. Men å andra sidan är han ju lillebror till en flicka som aldrig ville sluta skolan.
 (Nu är hon 31 och kanske är hon inte skolbarn längre.)
----
Bilden till vänster: Jack förevisar sin senaste älsklingspryl, jordgloben, för helgens besökare i hemmet. Tuva, lillasyster till en handbollsspelare.

VABruari

Efter att ha testat alla sorters sjukdomar under december och januari, tar pojkarna JJ till ett säkert kort när månaden VABruari äntligen infunnit sig.
 Förkylning med snuva och hosta. Jonatan var sjukast på söndag, Jack var sjukast på måndag och nu är Jonatan sjukast igen på tisdag.
 Fast turligt nog är ingen av dem jättesjuk precis. Som framgår av bilden.