Fullt spring

ska den heta, sa Jack.

 Jack må verka lite intellektuell i överkant, och ibland kan han verkligen sitta blickstilla vid datorn i timme efter timme.
 Men han har spring i benen också.
 Så inte sällan tar storebror framåt kvällen initiativ till en motionsslinga genom köket tillsammans med Jonatan.
 Som också har spring i benen, och aldrig kan motstå att försöka hinna ifatt Jacks fotspår.
 Ibland slutar löparfesten i katastrof, men för det mesta är alla inblandade - som på bilderna - glada och nöjda.
 Och springa är ju väldigt nyttigt.

Genom Ankans hals

Vad äter en anka nuförtiden? Är han fortfarande dålig på att äta? Och kräks han fortfarande upp maten alldeles för ofta? Här kommer svaren: Jonatan äter mycket bättre nuförtiden. Förr kom mycket av det han så entusiastiskt stoppade in i mun ut igen efter en stund och hamnade på golvet (till kattens glädje). Inte alls så nuförtiden-Visserligen har han fortfarande svårigheter med en del mat, som är seg eller krånglig på annat sätt, men han är ändå mycket på att processa och svälja det han stoppar in. Och vad han äter? Korv är fortfarande favoritmaten, men han kan också äta olika mat med köttfärs, och mört helt kött, och pommes frites. I övrigt nobbar han för det mesta potatis,ris och pasta liksom grönsaker.

 Därutöver gillar han kex, flingor (nästan maniskt), och inte sällan banan, äpple och apelsin. Jo, och så tycker han om godis, i varje fall en del sorter (färgglada)

Till sist. Minimaxen, den speciella "vällingen" som, hållit honom vid liv så länge (det han fick genom röret in i magen) - jo,den slukar han med stor glupskhet, när han inte kan låta bli, eller nobbar helt..

Och: nej, han kräks nästan inte alls. Pojken som vanemässigt kunde kräka upp maten (eller i alla fall mycket av den) 5-6 gånger om dagen, när hans hals blev störd, eller för att han blev glad, eller ledsen.... Han tycks vara som alla andra barn nu.

Sjunga gurka!

Jonatans kvällsrutin har länge varit okomplicerad. Två eller tre sånger, oftast "Vyss lull lilla palt", "När trollmor..." och "Sov du lilla videung".
 Men helt plötsligt har en ny, fast gammal, favorit dykt upp.
 - Sjunga gurka! säger Jonatan bestämt. Och när man har gjort det:
 - Gurka!
Här ska det sjungas "Här dansar Herr Gurka", inte en , utan fyra, fem eller sex gånger. Eller hur många gånger som helst.
 Nå, gurkan faller inte långt från päronträdet. Den sitter i väggarna, så att säga. Barnsängens väggar. För där har sjungits "gurka" förr, nämligen.
 Fast på storebrors tid ingick det en dans. En väldigt skojig, fast ansträngande, dans, som man fick dansa (minst) fyra, fem eller sex gånger.
 Turligt nog kan Jack inte skvallra. Han minns det inte. Och pappa tänker inte avslöja gurkadansen för lillebror i första taget. Men med tiden kommer nog uppmaningen från barnsängen:
- Dansa gurka!
+++++
Så här går det till när pappa och Jonatan sjunger sången tillsammans
Här dansar Herr Gurrr... ka!
både vals och mazurrr...ka!
Här dansar Herr Gurr... ka!
både vals och mazurrr... ka!
Grön är herr Gur... ka!
Grön är hans... "bo".
Båda har strumpor,
ingen har sk... o,

"Much to learn this one has"

 ...säger ju Yoda med sin oefterhärmliga ordföljd om Luke Skywalker i den första Star Wars-trilogin. På samma sätt har Jack nu fått en trogen elev som försöker gå i hans hastiga fotspår, om än lite makligare.
 "In i kammarn, efter hammarn, spika fast den lilla tån" skulle Jonatan ha kunna rimma (om han läste lite bättre) ur Bengt af Klintbergs mästerverk, samlingen av ramsor vid namn "Pelle Plutt".

 Andäktig och sällsynt stillsam har lärjungen här slagit sig ner vid mästarens fötter.

------

Jack: En klassisk Clausen. Pappa och hans bror och kusiner återfanns på sin tid inte sällan på golvet och andra platser när de fått fatt på någon ny viktig läsning.
 Bamse fanns dock inte på den tiden. Dom var unga för väldigt länge sedan.
 På 1900-talet!

Släktkalas på Majorsgatan

 Det har varit kalas hos Jack&Jonatan,igen! Men för ovanlighets skull var det inte någon av dem som fyllde år. Inte Jonatan, som här gullar med moster Midde.

Och inte Jack som här förklarar ett och annat för sin 15 åräldre kusin Elin.

 Det bjöds också denna sällsynta syn: Morfar Calle med sina tre barn, fr v morbror Cribbe, mamma Jenny och morbror Peter. Men vad är det dom tittar på?

Jo, morfars födelsedagspresent! För det var ju morfars 85:e födelsedag som firades, om än åtta dagar för sent.
 Grattis morfar!
 Och presenten var ett jättefint album som mamma sammanställt med bilder på många av dom viktiga viktiga personerna och händelserna i Calles liv.
 Som synes en spännande kavalkad som (bokstavligen) väckte åtskilliga minnen hos jubilaren.

En lillebrors små tidsfördriv

Jonatan är en kille med växande aptit på upplevelser och utmaningar. Lägga pussel, till exempel. Och det här är favoriten. Och med tanke på vems bror han är, så överraskar det kanske inte att killen som ännu inte kan prata något nämnvärt, mumlar ord som starkt liknar "ett... två... tre... fyra... fem...sex... sju... åtta" under tiden.

En pysselunge är han, den lilla Ankan. Inte minst förtjust i att använda tomma bag-in-boxar som en praktisk ingrediens i det prylrika hushållet.

 

 Och så älskar han som sagt ljud. (Kanske är det en reaktion på den alltför stora tystnaden under de långa månaderna innan han fick sina rör i trumhinnorna.)
 Gärna tre-fyra musik- och ljudmaskiner i gång samtidigt. Fast då brukar storebror diskret smyga förbi och stänga av två eller tre.

 Jonatan är som sagt en hushållskille. Han älskar att rota i kökets alla lådor och förflytta smått och stort till helt andra platser. Och så gillar han att duka... Här har en rad kokkärl som genom ett trollslag hamnat på köksbordet!

 Förbjuden mark! Katten (=Jack) borta... Råttan (=Jonatan) dansar i hans rum. Där finns så mycket roligt, som en lillebror älskar att botanisera i.
 Sedan kommer storebror, en timme eller åtta senare - och säger: "Någon har flyttat båten! Vem? Vem?" (Fast det vet han förstås.)

Och så pappas halsduk... Den passar Jonatans hals så bra. Tycker han. För en lillebror får faktiskt pröva precis allt han vill.

Världens kille (globetrotter Jack)

 Den här skulle Jack fått i julklapp. Men på något vis försvann den i en stormflod av klappar och kom inte upp till ytan igen förrän till tjugondag Knut. Sedan dess har Jack trollbundits av ljudet från den långsamt roterande globen.

 Jacks intressen konsumerar honom totalt, ett i taget. Efter Alfabetet, Matematiken, Multiplikationstabellerna, TV-tablåerna, Melodifestivalen, Ekvationer och Universum/Rymden (och en del annat i förbifarten) är det nu geografin som regerar. Jack är världens kille.

 Han älskade redan tidigare den gigantiska kartbok som pappa kom hem med från nån bokrea och den SVT(?)-webb som heter Mikro och Makro där man kan öva sig på att para ihop alla världens flaggor med alla världens länder. På köpet har Jack fått en glupande aptit på små och stora huvudstäder, när och fjärran. Ett antal gånger redan har han uttryckt frustration över att Sydsudan är så nytt att det inte finns med varken i kartboken eller Mikro och Makro.

Så här ser det ut när han håller på. Och ja, trots att Jacks ansikte är som en avbild av mamma, kan kroppsspråket vara hämtat från pappa.

Jack + Jonatan = SANT!

JackHumla och JonatanAnka har flyttat ihop - även i bloggens värld. Följ brödernas fortsatta äventyr här!

Bröder i bild

 

Jack och Jonatan gör allt mer tillsammans. För det mesta är de överens om att det är storebror som bestämmer.
 Ibland vill lillebror dock få utrymme för sina irrationella påhitt
 Det godkänner storebror mycket sällan..

Här provar Jack och Jonatan snowracern som tomten kom med i julas. Än så länge är det dock bara storebror som vågat använda den utomhus.

Matstund i köket. Jonatan älskade lussekatterna pappa gjorde. Jack föredrar kanelbullarna utan saffran.

Samling vid datorn. När Jack håller på med något vill Jonatan väldigt ofta vara med och kolla. Ibland vill han hjälpa till. Det är inte så populärt.

Tack, jag behöver inte hjälp med kartboken. Du kan inte världens huvudstäder än,lillebror!